Med risk för ett lååångt inlägg

Jaha då var man tillbaka och ska försöka att blogga lite mer.

Även om sommaren avslutades för ett tag sedan och skolan har börjat så tänkte jag ändå skriva av mig lite. Sommaren har varit helt underbar, som alla andra säkert har haft så har solen och värmen visats sig från den bästa sidan. Så härligt :-)
Jag har jobbar mycket...väldigt mycket...endast 2 veckor semester....suck....
Vi var på Gotland med hela familj på ett läger för stammande familjemedlemmar, vi har ju våran Rasmus som stammar så vi åkte av den anledningen. Wow...säger jag bara...vilken upplevelse. Inte nog med att Gotland i sig va helt otroligt vackert så va lägret en helt fantastisk upplevelse. Inte bara för Rasmus utan för oss andra. Rasmus har fått vänner som han kan känna sig helt naturlig mot, för där är inte stamning något som någon tycker är konstigt. Jag och Christian hittade vänner som kom att betyda mycket för oss. Där vi kunde prata om hur man känner sig, alla har "nästan" varit med om samma, man få byta erfarenheter osv. Vi åkte hem med en Rasmus som hade fått en mer tryggare självförtroende och jag hoppas att den verkligen håller i sig.

Rasmus har börjat i 4:an, William 1:an och lillhönan fortfarande på dagis men har uppgraderats sig till en ny avd bara. Man känner att man inte riktigt hänger med i barnens utveckling. Himmel och pannkaka....vart finns OFF knappen? Hittar inte den!!!!!!!

Hur känns det nu då när barnen börjat i skolan? Jo hitintills ganska bra! Man hoppas ju bara att detta året kan bli en ny början för att Rasmus ska kunna vara den han är, alltså en helt vanlig pojke utan att han ska få höra att han är dålig på fotboll och inte vill gå på träningarna, bli retad för hans stamning, kanske kan få några kompisar som vill leka med honom på fritiden. Det är inte lätt att gå ut och fråga om man få vara med om de bara säger nej eller cykla ifrån honom. Men ibland fungera det alldeles utmärkt och han har jättekul. Men varför kan ingen ringa till honom och fråga?
Man tycker att det ska räcka att prata med lärarna och tränarna (som är helt fantastiska och de gör allt för att detta ska förhindras) men dessa barn.....

Men som sagt vi är positiva och hoppas på ett nytt läsår med nya utmaningar.

Puss / Lisa