Ja jag vet...

...att det var länge sedan jag skrev i min blogg. Förlåt :-(
Men först har det varit semester och sedan gick vårt modem ut så jag kunde inte sitta vid datorn och blogg eller göra något på internet. Det är så jobbigt att göra det via mobilen.
Men nu är jag i gång igen hade jag tänkt.
Mycket har visserligen hänt sen sist och jag vet inte riktigt vad jag ska börja...
Semestern har varit bra (alltid bra att börja med det positiva) varit i sommarstugan, badat på Lalandia med underbara familjen Lindström. Har haft möhippa för underbara Nadja. Så roligt vi hade och jag tror att hon blev nöjd. Vi har helt enkelt tagit dagen som den kom. Så skönt :-)

Jobbet började igen den 22 augusti och så fortfarande på 25%. Men ryggen började kännas bättre och jag beslutade att efter mitt andra möte med Previa ska jag gå upp till 50%. Jag var jätte glad för att jag äntligen kunde börja jobba lite mer och visa att jag börjar bli bättre i ryggen. Mötet kom (6/9) och jag berättade stolt att jag ska jobba 50%. Att jag redan hade fått mitt schema och allt var klart. Då kom chocken....jag får inte vara kvar på op om jag inte kan gå upp till 75% (som är min ord. arbetstid) innan den 2:e november. Då har jag varit sjukskriven i ett år och måste arbeta fullt. Jaha vad säger man. Alla blev chockade när fk. sa detta. Att man kunde vara så glad innan och helt plötsligt bara sjunka till botten.

Vad händer nu???????
Jag ska ingå i en sammverkans grupp som innebär att jag blir sjukskriven till 100%, får lön ifrån fk, arbetspröva under detta året för att sedan "kanske" kan komma tillbaka.
OK!!!!!!! Kanon!!!! Eller?????

Känner mig som om jag är helt dum i huvudet. När jag väl kan börja visa att jag kan jobba mer då ska jag inte få chansen?! Så nu ska jag gå och jobba 50% på op. tills denna gruppen kommer igång.

Vad ska jag bli och göra då?????
Vara i pappas affär hela tiden???? Nej verkligen inte (förlåt pappa)
Kanske ska börja med att sadla om mig helt? Blir något nytt? Ja varför inte?

Så nu börja kugghjulen i skallen snurra runt runt och på högvarv. Vill börja jobba inom och med mobbning. Men mer till föräldrar till utsatta och mobbade barn. Har förstått att föräldrarna aldrig får rådet att höra av sig någonstans om de misstänker om deras barn bli mobbad eller mobbar.
Vet bara inte vart jag ska börja. Många ideèr, tankar så det var bara att sätta igång. Gick in på BRIS och freinds hemsida och såg att BRIS arbetade just med det jag brinner för. Så nu har jag skrivit till dem och hoppas på svar.

Hör av mig om hur det går.

Kram Lisa